Nedan är en genomgång av det som vi pratar om i podden, bibelord, citat m.m. Hela programmet är inspelat av Johannes T Lindsmyr i studion Vajberiet, Gbg.
1. Om du skulle vinna en OS-medalj i någon sport, vilken skulle det vara? Julians val av sport är nätboll.
2. Vilken del av en barnfilm gjorde dig fullständigt ärrad? Filmen ”Ensam hemma” skrämde henne lite som barn.
3. Har du varit med om något mirakulöst tecken? Julian jobbade för Compassion i norra Uganda och där fick hon se hur bön ledde till befrielse och det var både dramatiskt och vackert att se.
4. Vad är det pinsammaste du någonsin haft på dig? Julian fick en gång spela Josef i ett julspel och det var inte helt bekvämt...
5. Om du hade en middag med fyra gäster, levande eller döda, vem skulle du bjuda in? Julian skulle vilja ha sin mamma och sin make vid matbordet. Och gärna hennes mentor Flavia från Uganda. Den sista blir svår att komma på.
Julian, när och var föddes du?
Jag växte upp i Uganda, Kampala, i en förort som heter Naguru. Jag växte upp med min mamma, fyra systrar och en lillebror. När jag var 7 år dog min pappa. Det var ett väldigt svårt ögonblick för oss som familj, eftersom han var familjeförsörjaren. Jag fick lämna skolan, ta mycket ansvar och börja jobba. Familjen bodde i slutet av gatan bredvid en bar. Farliga och berusade män fanns hela tiden runt huset.
Därför blev jag ”hur glad som helst” när jag som 10-åring fick en fadder genom Compassion. Jag kunde äntligen få gå tillbaka till skolan. Det var livsförändrande för mig, det var den största gåvan någon kunde ge mig. Utbildning är nummer ett i kampen mot fattigdom. Jag lärde också känna Jesus Kristus som min Frälsare. Genom alla sömnlösa nätter utan mat och med ekonomiska utmaningar, hade vi nu hade en himmelsk Far som aldrig gav upp och alltid lyssnade på oss när vi ropade. Min familj lärde också känna Jesus genom Compassion. De kristna sångerna vi sjöng och bibelminnesverserna hjälpte verkligen. Och den medicinska hjälpen på kliniken räddade oss allihop.
"Framför allt var kontakten med mina faddrar livsförändrande."
Uppmuntran som jag fick från dem var 100% upplyftande för mig. Deras varma brev och deras böner hjälpte mig att klara de ”normala” utmaningarna med att vara tonårstjej i Uganda. De berättade att jag var älskad och de trodde på mig och knuffade mig uppåt för att nå högre mark. Alla behöver vi någon som hjälper oss att nå våra potentiella möjliga mål.
Compassion fick mig också i kontakt med Mrs. Flavia och hon blev min mentor som jag är evigt tacksam för. Tack vare dessa människor gör jag nu det jag gör och har studerat till socialarbetare här i Danmark. Jag har en egen underbar familj, min man och två barn.
Julian har arbetat som Compassion-personal på samma center där hon själv fick hjälp som barn. Hennes systrar och bror är nu alla utbildade. Hennes bror är revisor, en syster driver eget företag och den yngsta systern är sjuksköterska och socialarbetare i USA. Allt detta tack vare deras underbara mamma och hjälp från Compassion.
När hon växte upp var malaria livshotande. Några av hennes vänner förlorade livet. Några lever fortfarande men kämpar med tyfus, malaria och några med hiv. "Vad som fick oss att kämpa på? Envishet, uthållighet och förstås Compassion som hjälpte oss igenom", svarar hon.
Pastor Richmond Wandera som har varit gäst här i Martinson Möter är vän med Julian och var med i samma Compassionprogram som barn. Vi kan se att denna förvandling går ”hela varvet runt ”när de nu själva höjer sina röster för andra barn i nöd.
Kommer du ihåg hur det var att få ditt första brev från din fadder?
Julian minns det mycket väl, hon kunde inte skriva själv, men blev så glad över att se sina faddrars handstil och höra breven läsas upp för henne. Hon ritade bilder och skickade tillbaka. Jag frågar vad hon skulle säga till sina faddrar om de var här just nu? Det visar sig att Julian och hennes faddrar har träffats. Hon trodde aldrig att det skulle hända, det kändes helt overkligt, nästan som en "Jesu andra ankomst" att äntligen kunna få mötas ansikte mot ansikte. "Wow!" Julian berättar om en Compassion-turné i USA som hon gjorde. Hon hade bara en önskan: att få träffa sina faddrar från Arkansas. Det blev verklighet! Hon var mållös och
Allt jag ville var att berätta för dem att deras stöd hade gjort skillnad i mitt liv”. Det hade verkligen blivit en bestående förvandling och jag var ett levande bevis. Mina faddrar och jag hade nämligen tappat kontakten när jag var 18 och jag gick på college, men nu träffas vi igen 15 år senare. De visste inte var jag var eller vad jag gjorde och de fick bara ett samtal från Compassion som sa: Kommer ni ihåg den unga tjejen som ni blev faddrar till? Hon bor just nu i USA. Vi fick träffas. De grät och jag grät. Det var så mycket glädje och tacksamhet.
Julians barn slipper nu att födas in i fattigdom och möta den fruktansvärda utmaningen som det innebär. Julian tycker att det är ofattbart att 310 kronor, som fadderskapet i Compassion innebär, kan göra den förändringen.
I Uganda är den summan pengar en stor sak. Det sätter mat på bordet inte bara för ett barn utan för en hel familj. Du gör det möjligt för det barnet att gå i skolan och förverkliga sina drömmar. Du gör det möjligt för det barnet att få medicinsk hjälp som de aldrig skulle få tag på annars. Du gör det möjligt för det barnet att vara i en gemenskap där de kan lära känna Jesus som sin Herre och Frälsare. Och det är en tillgång som ingen kommer att kunna ta ifrån barnet. Det barnet kommer att bli en historieförändrare, en ikon – för familjen, samhället och världen över – som bryter fattigdomscirkeln. Julian tackar Gud för allt han har gjort i hennes liv.
När jag försöker avsluta samtalet är jag djupt rörd av den hjärtevärmande och fängslande berättelsen som hennes liv är. Tack Julian för att du fortsätter att berätta historien och ger Gud äran! Tack för att du utmanar oss att ta del av Guds stora plan att rädda världen ett liv i taget!
Nåd och frid till dig och din familj och till oss alla!
Mattias Martinson och Compassionteamet
Evangelist Compassion
