Lukasevangeliet 24:1-12 Graven – En uppstånden Gud
Enkla anteckningar till undervisning på söndagen 4 April 2021
Varmt välkomna tillbaka; Jesus Kristus är uppstånden!
Lukasevangeliet 24:1-12 ”Men dagen efter sabbaten gick de i gryningen till graven med kryddorna som de hade gjort i ordning. De fann att stenen var bortrullad från graven, och när de gick in kunde de inte finna herren Jesu kropp. De visste inte vad de skulle tro, men då stod där två män i skinande kläder framför dem. Kvinnorna blev förskräckta och sänkte blicken mot marken, men männen sade till dem: ”varför söker ni den levande här bland de döda? Han är inte här, han har uppstått. Kom ihåg vad han sade till er medan han ännu var i Galileen: att människosonen måste överlämnas i syndiga människors händer och korsfästas och uppstå på tredje dagen.” Då kom de ihåg hans ord, och när de hade återvänt från graven berättade de alltsammans för de elva och alla de andra. Det var Maria från Magdala och Johanna och Maria, Jakobs mor. Även de andra kvinnorna i deras sällskap talade om det för apostlarna. De tyckte att det bara var prat och trodde inte på dem. Men Petrus sprang genast bort till graven. När han lutade sig in såg han bara linnesvepningen ligga där, och han gick därifrån full av undran över det som hade hänt.”
Rom 1:3-4 ”Evangeliet om hans son, som till sin mänskliga härkomst var av Davids ätt och genom sin andes helighet blev insatt som guds son i makt och välde vid sin uppståndelse från de döda: Jesus Kristus, vår Herre.
Det fanns alltså en nystartad församlingsplantering i Rom. Som har minst sagt råkat ut för missöden. Några av medlemmarna har blivit halshuggna på torget, korsfästa längs gatorna, eller uppätna vid spektaklet i Colosseum, andra har rullats i olja och tänts på och brinner som kvällsmarschaller i Kejsar Neros trädgård. Både aposteln Petrus och senare också brevförfattaren Paulus blev offer för denna bestialiska försk till utrotning av kristna.
Petrus blev korsfäst upp och ner när han vägrade att ta tillbaka sin bekännelse att Jesus var uppstånden. Detta är samma Petrus som förnekade att han ens kände Jesus och påhoppet kom från en tonårsflicka under Jesu egen rättegång. Var ger honom nytt mod? Var fick han luft ifrån? Har han ändrat sig för en lögn? Skulle Petrus förnekaren, verkligen har dött för en död man som fortfarande låg kvar i en grav någonstans på Jerusalems bakgator? Nej.
Över alla våra dagar, över alla våra misslyckanden, över allt vi sörjer över och skäms för, över all vår kamp och trasighet, över alla våra tvivel och över all vår förtvivlan, över all vår vilsenhet och över alla våra rädslor, lyser dessa ord: "men nu har Kristus uppstått..." 1 Kor 15:20
TIO PUNKTER OM UPPSTÅNDELSEN OCH LEGENDER. Här skulle det vara på plats att tacka dem som genom åren gett mig några av dessa tio tips, men jag kommer inte ihåg var jag fått allt ifrån. Ber om ursäkt för det...
1. Om uppståndelsen var legend så skulle jag vänta länge med att publicera mina fabricerade historier. Markus skriver sitt evangelium direkt, Petrus förnekaren förvandlas och förkunnar bara några dagar senare frimodigt på pingstdagen att uppståndelsen är ett faktum. Dom är alla rörande överens om denna historiska försvarbara händelse här i stan som många kan vittna om. Jesus Kristus är uppstånden från det döda.
2. Om uppståndelsen var legend så skulle jag flytta långt bort där ingen kan verifiera/bekräfta historien, långt från den plats där det sägs ha hänt. Framför allt så skulle jag inte skrivit sånger om uppståndelsen, vilket är återkommande i det ny testametliga breven (Fil 2). Jag skulle heller inte uppmuntrat de nya församlingarna att fira HERRENS måltid som ett tecken på hans seger och uppståndelse. Jag skulle inte börjat döpa folk med orden ”Uppstånden till nytt liv med Kristus”.
3. Om uppståndelsen var legend så skulle jag välja mina "vittnen" mycket mer noggrant. Jag skulle inte nämna; levande motståndare och myndighetspersoner
kyrkliga och politiska ledare och framför allt skulle jag inte gått ut med att det var kvinnor som möte den uppståndne först. Under det första århundradet så var inte kvinnors vittnesmål tillåtna i en domstol bekräftar historikern Josefus. Om en ensam kvinna såg ett brott, så var vittnesbördet ogiltigt, du kunde du inte be kvinnan vittna för din räkning, eftersom domstolen inte skulle acceptera hennes ord. Luk 24:10 säger oss ändå att: ”Det var Maria från Magdala och Johanna och Maria, Jakobs mor.” Gött!
4. Om uppståndelsen var legend så skulle jag omge historien med imponerande övernaturliga tecken och under, blixtar och dunder, rök och eld. Men ingen verkar ha sett själva uppståndelsen. Så lätt det hade varit för någon av dom eller deras närmaste efterföljare att komplettera detta skandalösa glapp i storyn och hopp i händelseförloppet genom att bre på rejält med fantasifulla utsmyckningar och hittepå. Men just eftersom ingen av evangelisterna vågade förbättra eller förskönar denna osynliga uppståndelse, så ger den totala bilden av evangeliernas uppståndelse story djup tyngd, tillförlitlighet och trovärdighet.
5. Om uppståndelsen var legend så skulle jag mödosamt samköra min story med alla andra jag kände och försköna legenden så mycket jag kunde utan att löpa risken att bli motsagd. Men evangelierna visar en naiva brist på maskopi, dom är inte helt överens och ger (tydliga) avvikelser i sina ögonvittnesskildringar precis som alla olyckor har. Vittnena har olika utgångspunkter. Men dom är rörande överens om centrum. Graven är tom – vi har sett honom, live och irl!
Pinchas Lapide (1922-1997) var en judisk teolog och israelisk historiker på det hebreiska universitetet i Israel och han accepterade Jesu uppståndelse som ett historiskt faktum. (Dock sa han aldrig att Jesu var hans Herre.) Här är ett citat från hans bok, the resurrection of Jesus: A jewish perspective: ”Om denna besegrade och deprimerad grupp lärjungar över en natt kunde förvandlas till en segerrörelse i tro, baserat enbart på självsuggestion eller självbedrägeri - utan en grundmurad tro och erfarenhet så skulle det vara ett mycket större mirakel än själva uppståndelsen.”
Här kommer nu en berättelse om Compassions arbete i fält. ′′Mamma, varför har jag inte normala ben som de andra barnen?" Lilla Karlas fråga fick tårarna att rinna i mammas ögon. ′′Jag kramade henne och förklarade att Gud skapade henne alldeles speciellt och vackert på alla sätt, och hon tog de orden till sig," säger mamma Denia.
Sedan dottern föddes med spina bifida har Denia varit orolig för om Karla skulle bli retad eller orättvist behandlad på grund av hennes tillstånd. Hon var nervös när Karla för första gången skulle till Compassions center. Hennes dotters medverkan i Compassions fadderprogram gjorde att hon fick specialist läkarvård. Men skulle de andra barnen acceptera henne?
Karla kom hem efter första dagen från centret och hela hon var ett stort leende! Hon hade mötts av kärlek och acceptans. ′′Karla är väldigt sällskaplig och har en bra energi, och det är anledningen till att de andra barnen älskar att vara runt henne," säger centerledaren Lesly. ′′På rasterna får Karla hjälp av sina klasskamrater som försiktigt kör hennes rullstol och inkluderar henne i alla lekar. Hennes stora leende ger glädje till våra liv", fortsätter Lesly.
Compassion är en fadderbarnsorganisation som funnits i snart 70 år och vi hjälper 2,1 miljoner fadderbarn. Vårt uppdrag hittar du i Markusevangeliet 16:15 «Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen”. Som svar på missionsbefallningen existerar vi som en förespråkare för barn i nöd, för att frigöra dem från andlig, ekonomisk, social och fysisk fattigdom. Vi vill vädja till dig att tillsammans med oss förvandla liv. Bli fadder.
6. Om uppståndelsen var legend så skulle jag beskriva mig själv och eventuella medkonspiratörer mer sympatiskt, gärna på gränsen till heroiskt. Luk 24:11 ”De (lärjungarna) tyckte att det bara var prat och trodde inte på dem (kvinnorna).”
Skriv inte sagor som säger att hjältens bästisar ballade ur. Speciellt inte om du skriver boken och är hjältens bästis, det ställer dig själv och alla dina kompisar i dålig dager, men, Evangelierna presenterar ALLA Jesu efterföljare, speciellt huvudrolls killarna Petrus och Tomas i ett smått pinsamt porträtt där dom är uteslutande skeptiska och tvivlande i sina reaktioner. Mark 16:11-13, Luk 24:11, 37, Joh 20:19-25, 21:4.
7. Om uppståndelsen var legend så skulle jag dölja gravplatsen och framför allt inte lyfta fram den som bevis i historien. Nämn inte vart den låg. Joh 19:41
Nämn inte vem som ägde den = Josef från Arimatia. Nämn inte vem som bar dit kroppen = Josef från Arimatia och rådsherren Nikodemus. Dessa grabbar är kändisar i Jerusalems socitet så alla kunde fråga dom om sanningshalten i ett sådant påstående.
8. Om uppståndelsen var legend så hade Jesu motståndare inte brytt sig om lärjungarnas skandalösa påstående att Jesus uppstått och att graven var tom.
Nu blev dom istället rasande, rädda, ljög och betalade dyrt för att detta till varje pris skulle tystas. Matt 28:11-15
9. Om uppståndelsen var legend så skulle jag försöka krossa alla utredningar och CSI undersökningar. Jag hade upplevt alla utfrågningar som ett stort hot. Jag hade uttalat hot över alla otroende skeptiker och manipulerat dom med min magi. Istället uppmuntra apostlarna nogranna utredningar och undersökningar och detta sker bla genom deras offentliga förkunnelse: Apg 2:32, 3:15, 13:31, 1 Kor 15:3-6 Paulus säger; om ni inte tror på mig, så fråga dom. Den kristna tron välkomnar alltså alla skeptiker, professorer, utgrävare, historiker, analytiker och tvivlare. Kom och sök sanningen tillsammans med oss.
10. Om uppståndelsen var legend så skulle jag inte predika ett budskap om omvändelse i ljuset av uppståndelsen. Uppståndelsen skapar bara obekväm friktion, opposition och förföljelse. Kan vi inte ta den lätta vägen här? Tona ner uppståndelsen lite? Framför allt inte sätta den i centrum för hela vår lära och liv. Kyrkan gjorde tvärt om.
11. Om uppståndelsen var legend så skulle jag inte offrat mitt dyra liv för min menlösa lögn. Journalisten Lee Strobel har skrivit, ”Folk kan vara beredda att dö för sin religiösa tro, om de verkligen tror att den är sann, men folk kommer inte dö för sin religiösa övertygelse, om de vet att deras tro är falsk.”
"Medan de flesta människor bara kan tro att deras tro är sann, så var utan tvekan lärjungarna i stånd att veta huruvida Jesus hade uppstått från de döda. De hävdade att de såg talade, och åt med honom. Om de inte var helt säkra, skulle de inte ha låtit sig bli torterad till döds för att proklamera att uppståndelsen hade hänt.
Traditionen säger att majoriteten av apostlarna dog martyrdöden för sin övertygelse att Jesus var Guds son som uppstått från det döda.
Mark Driscoll ”Ingen kan förbli neutral kring Jesu uppståndelse. Påståendet är för häpnadsväckande, händelsen är för omskakande, konsekvenserna är alltför betydande, och frågan alltför allvarlig. Var och en måste antingen ta emot eller avvisa det som sanning för oss, för att förbli likgiltig eller obeslutsam är (samma sak som) att förkasta det.”
Johannesevangeliet 11:25-26 ”Då sade Jesus till henne: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?”
Vi avslutar med att läsa välsignelsen över oss:
Gå ut i världen med frid;
vara vid gott mod;
håll fast vid det som är rent;
löna inte ont med ont;
stärk den trötte;
stöd den svage;
hjälp de drabbade;
hedra alla;
älska och tjäna Herren,
gläd dig i den helige Ande kraft;
och låt Gud den allsmäktiges välsignelse,
från Fadern, Sonen och den Helige Ande,
vara bland er och stanna hos er, alla, alltid.
Amen.
Till dig som läser detta och du kanske funderar kring kristen tro och skulle vilja vara med i en kristen gemenskap. Det är en bra ide! Sök upp en pastor och en kristen kyrka där du bor och jag rekommenderer verkligen er alla att gå en Alphakurs – en grundkurs i kristen tro. Kursen finns nu online.
